Omvärdering

Jag har alltid klassat Grålle som "min snälla och oproblematiska" häst. Men det har jag fått äta upp den senaste tiden. Senast igår. Höll på av avsluta honom i låg form i trav, när han helt plötsligt hoppar i luften. Jag tappar balansen och ramlar av till vänster (sen när har jag börjat ramla av?), jag håller kvar i tygeln när han plötsligt kastar till med huvudet och det drar till nått fruktansvärt i min axel. Känner att det gör ont, men upp på hästryggen igen och för att avsluta, ett i övrigt, väldigt bra pass. 

Väl i stallet gör det ondare, men jag väljer att rida Sune också. Han var väldigt spänd och jag har ont, ingen bra kombo. Fokuserar på att få honom lösgjord i skritten och nöjer mig så. 

Axeln blir värre, och idag kan jag inte ens sätta upp mitt egna hår i en tofs. Troligtvis är det ett muskelfäste som fått sig en kyss och/eller sträckning i muskeln. Under natten till idag fick jag springa upp varannan timme för att värma vetekudden, enda sättet för mig att få sova. 

Idag har axeln fått vila så mycket som möjligt, har bara gjort alla måsten. Var iväg med Grålle till Tina, då Coco skulle titta på honom. Coco var väldigt positiv även denna gång! Nu är han rak ock fin, börjar lossa väldigt fint nacken. Nästa gång, i mitten av februari, ska han knäcka till nacken lite för ännu bättre resultat. Jag har märkt stor skillnad på Grålle. Nu belastar han båda frambenen jämnt när han t.ex. står på gången. Han är otroligt fin att rida och kommer till arbete på en gång! Vilken tur att vi har Coco som kan hjälpa oss!!

Planen är att Monica ska kolla igenom Sune nu ganska snart, då han är så spänd åt vänster. Lika bra att få det kollat och åtgärdat redan nu. Han släpper fint efter man ridit en stund, men det finns antagligen en grundorsak till varför han blir så spänd och stel. 

Nu ska jag värma vetekudden igen och därefter krypa till kojs. Klockan ringer 06.00 imorgon, hästarna ska ut och jag hoppas axeln klarar av att mocka stallet också! 


↑