Sweet Dumbledore

Sweet Dumbledore
2016
e. Casallco - ue. Silvio I
Uppfödare: Lundegård Equestrian
Att sitta och scrolla igenom hästannonser kan vara ganska roligt, och plötsligt hittar man en häst som sticker ut från mängden. Man tittar lite extra på bilden, läser annonstexten, tittar på filmen och får den där WOW-känslan. Så var det när jag hittade Dumle. 
 
Min mamma höll med om att han var fin och att han rörde sig trevligt. Men tyckte i första skedet att det var för långt att åka ner till Skåne. Men efter att hon läst på mer om hans härstammning kunde hon inte heller motstå nyfikenheten kring denna lilla häst. 
 
Vi åkte de 70 milen ner till Vellinge och hittade Dumle på sommarbete tillsammans med massor av andra hästar, kalvar och kor. Han var en av mest nyfikna hästarna i sin klunga, och ville gärna stå och gosa. Vi föll pladask! Så redan samma kväll hade vi bestämt oss för att honom ska vi ha!
 
Den 4 juli kom han upp till Enköping. Eftersom han är så ung valde vi att anlita en profesionell hästtransportör, vilket vi i efterhand har lite synpunkter på... Men han kom helskinnad upp till oss efter en lång resa. Han fick gå på bete under sommaren hemma i Smedstorp, men nu har vi påbörjat inridningen. Han är otroligt fin sett till modell och ser väldigt klar ut i kroppen för att vara så pass ung. Han mäter i dagsläget 167cm i mankhöjd, så vi får se hur stor han blir till slut :-)
 
Dumle är efter Casallco, som i sin tur är efter Casall, som Rolf-Göran Bengtsson tävlat framgångsrikt på. HÄR kan ni se fina Casallco. Morfar är Silvio 1, som är pappa till Shutterfly. Så det finns lite att brås på! Dessutom har Dumles syster, Sweet Hermione, presterat framgångsrikt och var i final i Breeders för 5-åriga hästar. Det är riktigt att kunna följa henne. 
 
Dumle är mitt långsiktiga projekt. En förhoppning är att kunna visa honom på 3-års testet nästa år och därefter fortsätta utbildningen i den takt som passar honom. Han är en riktigt härlig individ och jag hoppas vi får många roliga år tillsammans :-)
 

Näst sista månaden på 2018

Saknaden efter Grålle är lika stor nu som den varit de senaste månaderna. Man kommer på sig själv att tänka "men det här täcket skulle vara bra till Grålle", innan man kort efter kommer på att han inte längre finns i stallet. Usch, den sorg han lämnade efter sig går inte att beskriva med ord riktigt. 
Att ha Dumle i stallet lättar upp stämningen betydligt. Han är en sådan härlig kille som sprider glädje omkring sig med alla sina påhitt och kanske framförallt grimaser. Alltid gör han nått :-) 
Inridningen går enligt plan, och jag har nu suttit på honom 3 gånger. Igår skrittade jag två varv på ridbanan uppsuttet utan problem. När det var mörkt ute dessutom och lamporna på ridbanan som ger ett annorlunda ljus. Dessutom börjar han lära sig galoppera vid longeringen också, så framstegen är flera och betyande. Riktigt roligt! Snart väntar dock vintervila för hans del, där allting han lärt sig den senaste tiden ska få sjunka in. 
Om lite drygt 1 månad kommer min nya bekantskap till stallet. Det ska bli spännande att se vad det är för något och om vi kommer trivas tillsammans. Jag hoppas det :-)
 
Nu ska jag åka iväg och hämta två pallar med spånbalar. Lika bra att bunkra upp inför vintern. 
 
 

Hösten är här och dags för inridning

Det är så mysigt att ha stallat in hästarna igen. Det är något visst med att att mysa med dem på kvällarna och väcka dem på morgonen. Hästarna trivs även dem att få komma in, alla boxar är stora, ljusa, luftiga och har öppningsbara fönster. Hästarna brukar stå och spana ut genom fönsterna och hålla koll på allt som händer utanför. 
Dumle blev av med sina vargtänder förra veckan, och tappade i samma veva sina första mjölktänder. Skönt att ha kontrollerat ordentligt innan det är dags för bett i munnen. Under nästa vecka tänkte jag introducera bett och träns för honom. I övrigt så fortsätter jag att hänga på honom. Han är ganska känslig, och förstår inte riktigt vad jag gör bakom honom. Han är så van att jag ska vara vid huvudet på honom, och nu när min kompis står där istället tycker han att det är konstigt. Men vi tar det lugnt och försiktigt, jag har ingen brådska med inridningen utan vill bara att allting ska göras så lugnt och försiktigt som möjligt. På söndag ska han få löshoppa lite igen :)
Nu är det äntligen snart helg och jag ser fram emot att bara mysa hemma på gården. Göra sånt man tycker om att pyssla med. Vi hörs!
Visa fler inlägg